Under våren har Ideella Sverige deltagit i ett rundabordssamtal med regeringen och banksektorn om ideella organisationers tillgång till banktjänster samt i referensgruppen för den pågående Arvsfondsutredningen. I båda processerna har vi lyft hur beslut och regelverk påverkar människors möjligheter att organisera sig och engagera sig ideellt.
Vid rundabordssamtalet med Socialdepartementet, Finansdepartementet, myndigheter och banker representerades Ideella Sverige av ordförande Banar Sabet.
I samtalen lyfte vi de problem som många ideella föreningar möter när de ska öppna eller hantera bankkonton.
För en ideell förening är tillgång till banktjänster en grundläggande förutsättning för att kunna fungera. Utan bankkonto går det inte att ta emot bidrag, hantera medlemsavgifter eller betala löpande kostnader. Trots det möter många föreningar omfattande krav, långa handläggningstider eller nekas konto helt.
Vi framhöll att utvecklingen riskerar att få konsekvenser för föreningslivet. Om det blir för svårt att starta och driva en förening höjs trösklarna för människors engagemang. Särskilt drabbas mindre och nystartade föreningar som saknar administrativa resurser.
Ideella Sverige lyfte behovet av tydligare vägledning till bankerna, mer proportionerliga riskbedömningar och ett regelverk som gör det möjligt för ideella föreningar att få tillgång till de grundläggande banktjänster som krävs för att bedriva verksamhet.
I referensgruppen för Arvsfondsutredningen representerades Ideella Sverige av Anna Bergring Ekstrand, tf generalsekreterare.
I dialogen med utredningen betonade vi Arvsfondens betydelse för civilsamhällets utveckling.
Arvsfonden har under lång tid gjort det möjligt för organisationer att pröva nya arbetssätt, utveckla verksamheter och möta behov som ännu inte fångas upp av ordinarie system. Den rollen är viktig att värna även framöver.
Vi lyfte också behovet av ökad långsiktighet. Många projekt leder till värdefulla resultat, men det behövs bättre möjligheter att ta resultaten vidare, sprida framgångsrika arbetssätt och skapa bestående effekter.
Samtidigt behöver fonden kunna möta nya samhällsbehov. Regelverket bör därför ge utrymme för civilsamhället att identifiera och utveckla lösningar på framtida utmaningar, snarare än att låsa fast stödet till alltför snäva verksamhetsområden.
– Förutsättningarna för ideellt engagemang avgörs inte bara av människors vilja att bidra. De påverkas också av vilka villkor samhället skapar. Om det blir svårt att få ett bankkonto eller om möjligheterna att utveckla nya verksamheter begränsas, riskerar vi att försvaga det engagemang som är en av civilsamhällets största styrkor. Därför behöver regelverk och system utformas så att de underlättar människors möjlighet att organisera sig och ta initiativ, säger Anna Bergring Ekstrand, tf generalsekreterare för Ideella Sverige.
Hur ser civilsamhällets finansiering egentligen ut, och vilken roll spelar medborgarnas engagemang? Det undersöks i den nya rapporten Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället?, som Ideella Sverige har varit med och tagit fram tillsammans med Giva Sverige, Fremia, Ideell Arena, Ideell Kulturallians, Studieförbunden och Sveriges Föreningar.
Under Almedalsveckan arrangerar Ideella Sverige seminariet Ojämlikt engagemang – vad händer med demokratin när röster stängs ute? Samtalet handlar om hur civilsamhället kan sänka trösklarna till engagemang och skapa bättre möjligheter för fler att delta, påverka och ta plats.
Under våren har Ideella Sverige deltagit i ett rundabordssamtal med regeringen och banksektorn om ideella organisationers tillgång till banktjänster samt i referensgruppen för den pågående Arvsfondsutredningen. I båda processerna har vi lyft hur beslut och regelverk påverkar människors möjligheter att organisera sig och engagera sig ideellt.