Hur ser civilsamhällets finansiering egentligen ut, och vilken roll spelar medborgarnas engagemang? Det undersöks i den nya rapporten Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället?, som Ideella Sverige har varit med och tagit fram tillsammans med Giva Sverige, Fremia, Ideell Arena, Ideell Kulturallians, Studieförbunden och Sveriges Föreningar.
Rapporten visar att civilsamhällets finansiering ser mycket olika ut beroende på organisationstyp och verksamhetsområde. För vissa organisationer är offentlig finansiering avgörande. För andra kommer resurserna främst från medlemmar, deltagare, givare, företag eller stiftelser.
Medborgarna bär civilsamhället
En av rapportens kanske viktigaste slutsatser är att civilsamhället i huvudsak är privatfinansierat. När a-kassor, statsbidrag till högskolor i stiftelseform, skol- och förskolepeng till ideella föreningar och stiftelser som driver skola eller förskola samt folkbildningens organisationer räknas bort, finansieras civilsamhället till 84 procent av privata källor.
Men den största resursen är inte pengar, utan människors ideella engagemang. Ungefär hälften av den vuxna befolkningen arbetar ideellt, en nivå som varit stabil under flera decennier.
– Rapporten visar tydligt att medborgarna bär civilsamhället. Därför måste politiken, myndigheter och finansiärer förstå att goda villkor för ideella organisationer också är goda villkor för demokrati, tillit och engagemang, säger Anna Bergring Ekstrand, tf generalsekreterare för Ideella Sverige.
Offentlig finansiering fördelas ojämnt
Rapporten visar också att den offentliga finansieringen är ojämnt fördelad. Vissa delar av civilsamhället är starkt beroende av offentliga medel, medan andra i liten utsträckning finansieras av det offentliga.
Samtidigt förändras statens prioriteringar. Stöd till områden som försvar, säkerhet, kriminalitet och sociala insatser har ökat, medan andra delar, bland annat kultur, folkbildning och röstbärande organisationer, har fått svårare ekonomiska villkor.
För Ideella Sverige väcker det frågor om hur civilsamhällets roll förstås. Civilsamhället är inte bara utförare av tjänster. Organisationerna samlar människor, skapar gemenskap, företräder grupper, driver opinion och stärker demokratin.
Medlemskapet är mer än en intäkt
Rapporten pekar också på att medlemskapets roll förändras. Medlemsavgifternas relativa betydelse minskar, samtidigt som deltagaravgifter, gåvor och andra privata intäkter blir viktigare. Det kan vara ett tecken på att människor i högre grad deltar som användare, givare eller kunder, snarare än som medlemmar med inflytande och ansvar.
För medlemsbaserade organisationer är detta en strategisk fråga. Medlemskapet är inte bara en intäkt, utan en grund för delaktighet, ansvar och föreningsdemokrati.
Nya förutsättningar för engagemang
Demografiska förändringar kommer också att påverka civilsamhället. Antalet barn och unga väntas minska, samtidigt som antalet äldre ökar. Det påverkar både organisationernas målgrupper och möjligheten att rekrytera ideellt engagerade och förtroendevalda.
För Ideella Sverige är rapporten ett viktigt underlag i arbetet för att stärka civilsamhällets långsiktiga förutsättningar. Den visar att civilsamhället behöver stabila finansieringsvillkor, men också att organisationer själva behöver utveckla sin förmåga att möta förändrade ekonomiska, demografiska och politiska förutsättningar.
– När samhället står inför stora utmaningar behövs ett starkt civilsamhälle. Men då krävs också att civilsamhällets hela värde erkänns, inte bara när organisationer levererar tjänster, utan också när de skapar gemenskap, organiserar människor och stärker demokratin, säger Anna Bergring Ekstrand.