Samtidigt finns tydliga skillnader mellan partierna i synen på finansiering, styrning och kontroll. Nästa mandatperiod blir därför ett test på om den breda samsynen också omsätts i politik som gör det lättare för fler att engagera sig och ger civilsamhällets organisationer bättre förutsättningar att ta emot och utveckla människors engagemang. Det menar Ideella Sveriges generalsekreterare Karin Ernlund.

– Det finns en stor samsyn kring civilsamhällets roll för bland annat Sveriges beredskap. Men politiken kan inte både höja förväntningarna på civilsamhället och samtidigt göra det svårare och krångligare att engagera sig. Om vi menar allvar med att civilsamhället och det ideella engagemanget behövs för demokratin, gemenskapen och beredskapen måste nästa mandatperiod handla om att riva hinder, skapa långsiktiga villkor och stärka de organisationer som gör engagemang möjligt, säger Karin Ernlund.

Inför valet ställde Ideella Sverige, Fremia och Giva Sverige 17 frågor till samtliga riksdagspartier om civilsamhällets roll och villkor. Svaren visar att partierna är eniga vad gäller civilsamhällets och det ideella engagemangets betydelse för samhället, demokratin och Sveriges beredskap. Men skiljer sig mer åt när det gäller vilka resurser och vilket handlingsutrymme organisationerna ska ha.

– Det får direkta konsekvenser för det ideella engagemanget. Korta bidragsperioder, växande administration och ryckiga förutsättningar gör det svårare för organisationer att planera långsiktigt, behålla kompetens och skapa bra vägar in för människor som vill engagera sig, säger Karin Ernlund.

Viljan att engagera sig saknas inte

Viljan att engagera sig ideellt är stark. Ideella Sveriges årliga undersökning visar att omkring 3,5 miljoner människor har engagerat sig ideellt under det senaste året, och ytterligare 2,9 miljoner uppger att de skulle kunna tänka sig att göra det. Det är en enorm potential som både civilsamhället och politiken behöver bli bättre på att ta vara på.

En del hinder kan civilsamhället självt påverka genom mer flexibla uppdrag, bättre samordning och fler vägar in. Andra kräver politiska förändringar. Ett tydligt exempel gäller personer med sjuk- eller aktivitetsersättning som vill engagera sig ideellt. Osäkerheten kring hur ett ideellt uppdrag kan påverka bedömningen av arbetsförmågan gör att vissa avstår från att engagera sig, trots att de både vill och kan bidra. Det innebär att människor riskerar att stängas ute från gemenskap, delaktighet och möjligheten att göra en insats. Samtidigt som föreningar går miste om engagemang, erfarenheter och perspektiv som hade kunnat tas till vara.

att organisera engagemang är inte gratis

Beredskapen är ett tydligt exempel på de höga förväntningarna på civilsamhället. I valenkäten finns en bred uppslutning kring att civilsamhället behöver involveras mer systematiskt i den civila beredskapen. Det är positivt. Men beredskap byggs inte först när en kris inträffar. Den byggs i idrottsföreningen, scoutkåren, församlingen, kvinnojouren och den lokala föreningen; där människor möts, bygger tillit och lär sig att organisera sig tillsammans.

– När något händer vill många hjälpa till. För att den viljan ska kunna tas till vara måste det redan finnas organisationer som kan rekrytera, introducera, utbilda och samordna människor. Det kräver resurser, lokal närvaro och fungerande strukturer mellan kommuner och civilsamhälle. Det är gratis att engagera sig men det är inte gratis att organisera människor, säger Karin Ernlund.

Civilsamhället kan inte betraktas som en reserv som kallas in när samhället behöver hjälp. Den kapacitet som efterfrågas i kris måste byggas i vardagen.

För Ideella Sverige är det tydligt att det efter valet finns en bred politisk grund att bygga vidare på. Nu behöver den samsynen synas i praktiken. Det ideella engagemanget bär redan en stor del av Sverige. Tillsammans kan vi skapa bättre förutsättningar för fler att delta, göra sin röst hörd och bidra till den gemenskap och demokrati som byggs av människors engagemang varje dag.